Bella Lektion Fyra

Hon är ganska ljudlig. Vår Bella. Vill höras. Så mycket att vi inte hör varandra. Satte i öronproppar. För en gångs skull. Så att jag åtminstone kunde höra mina egna tankar. Efter bara ett par minuter hörde jag något mer. En motorcykel. Trodde jag. Men ingen motorcykel kom. Jag frågade Emma och Cecilia om de också hörde. Det gjorde de inte. Tog propparna ur öronen. Kanske var det något fel på Bella. Kanske borde vi stanna. Rådfrågade. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Vi klev ur. Tittade. Bakre hjulet var helt söndertrasat. Slitet i stycken. Massakrerat. Troligen hade vi först fått punktering. Fortsatt köra. Och på så vis slitit upp det ännu mer. Hade tittat i sidospegeln. Sett små svarta saker flyga från bilens bakre del. Trodde att det var småsten från vägen. Men förstod nu att det var gummibitar från däcket. Där stod vi. Mitt ute i ingenstans. Vad skulle vi göra? Innan vi hann börja diskutera våra möjligheter stannade en bil bredvid oss. Ut hoppade fem stora maorikillar. Frågade om vi behövde hjälp. JA! Tydligen hade vi ett reservdäck under bilen. Som de tog fram. Och verktyg. De lyfte upp bilen. Och satte på det nya däcket. Som visade sig vara alldeles platt. Så de körde iväg. Pumpade upp det. Kom tillbaka. Och löste alla våra bekymmer. Allt under loppet av en halvtimme. Så kunde vi rulla iväg till närmsta verkstad. Fenja